Än så länge är jag duktig att sätta mig framför datorn efter varje uppsittning, får hoppas det håller i sig! Har suttit på loppis idag från 11-14-tiden, fick ihop hela 150 kr ca, yey... kändes givande   nu åker allt ut på Blocket istället.

Kom iväg till stallet strax efter 14.30 och red samma sväng som igår då jag hade hunden med mig. Gjorde en avstickare på en skogsväg för att kolla om den gick dit jag trodde och mycket riktigt. Ve och fasa var det nån som tyckte! Vi bröt emot rutinerna! När jag väl vände hemåt så var det galopp som gällde uppför skogsvägen som INTE var jämn och fin. Ville egentligen inte låta henne göra det men spelade ingen roll hur många förhållningarna jag gjorde, hon galopperade ändå i samma fart som hon hade haft om hon skrittat. Nåja hon höll sig bra på fötterna, riktigt förvånad hur säker på foten hon egentligen är!

Vände bortöver igen och tant betedde sig som om hon hade jävulen i haserna! Bara att sätta sig och försökte få hon någorlunda lugn och mitt uppe i allt kom tanken: Varför blir det såhär efter snart 4 år tillsammans!

Ibland känns det som om hon inte har blivit ett dugg bättre än vad hon var när hon kom till mig. Men viftade bort det där och satte in positiva tankar istället, förhållningar, flytta lite för skänkeln, prata lågt och lugnande och eftergift och klapp på halsen när hon äntligen vilade på stegen i skritten. Vände hemåt och hej och hå! Hon var lika medgörlig! Det brukar bli en tickande bomb när man vänder hemåt men hon taktade lite och var lite spänd innan hon åter igen skrittade väldigt bra och avslappnat   hela vägen hem! På långa tyglar sista biten och en mycket nöjd tant!

Har gett mig f*n på att trycka i mig enormt mycket mer tålamod än tidigare och nog fungerade det alltid, bara jag lyckas bryta hennes mönster att bli omöjlig resten av ridturen efter att hon har blivit upprörd.

För det är skillnaden från när jag fick henne och nu, att det faktiskt går!

 

Q

6 november 2010 17:00

Det är en enorm skillnad på henne ^^ Jag har ju hängt med er i kuliserna så att säga .och av det lilla jag får ta del av av erat liv tillsammans så syns det tydligt vilket fantastiskt jobb du gjort.

http://qodrofenia.bloggagratis.se

Susanne Jonsson

7 november 2010 11:14

Javisst är det skillnad egentligen, bara trygghetsfaktorn är som dag och natt. Där satt jag igår med långa tyglar som jag inte ens höll i och hade ena stigbygeln i handen för att ta bort en karbinhake för att fästa den på sadeln istället som vi använder för att haka fast stigbyglarna så de inte far omkring när man flyttar sadeln, skulle aldrig drömma om att göra nånting liknande för 2 år sedan *S*

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nästan, åh så nära men ändå långt borta. Det kom snö, perfekt att galoppträna i och sen kom ösregnet och plusgraderna och så helt plötsligt mer snö och kallgrader. Fin snö men med en mindre fin skare under som bara tillåter skritt, tyvärr är inte gal...

Konstigt nog infinner sig sällan lusten att blogga längre, trots att jag förmodligen spenderar alldeles för mycket tid framför datorn.   Nåja. Det rör på sig bland hästarna här. Stårsa kom hem för 1,5 vecka sedan. Hon hade några tuffa dagar med a...

Ibland undrar jag vad jag har gjort för ont här i livet.   Borina ska vi kolla upp för hon har inte känts helt hundra ända sedan hon kom hit, har musklat sig riktigt fint men det finns frågetecken kring den hästen fortfarande. Fått sig en genomgå...

Lite nysnö ovanpå blankisen gjorde det hela lite mer spännande. Gjorde säsongens första vurpa imorse, tack för den. Syster har kört Borina med tryckvagnen och Moniqa fick gå som handhäst bakom då jag jobbar hela helgen och hinner inte köra henne....

Mara fick en otroligt duktig hästkarl i speedcarten igår. Har varit osäker på om hon är allmänt sned, om hon har ont eller om den rackarn lurar mig med sitt galopperande då jag är så rädd om henne efter allt arbete vi lagt ner på att få henne rak. Ko...