... när man hittar den försvunna skon i hagen MED sulan kvar! Den stack upp över snön (och vi har inte lite snö numera!) ca 2 cm och blev så glad så man lyckades göra något slags glädjepip! Nu slipper jag köpa ny sko/sula och det är ju alltid bra då

1. hennes storlek i princip alltid är slut när just jag ska köpa skor

2. för att köpa en sula måste jag köpa ett par = dyrt för en jädrans gummiflärp!

woooopiiidooooo! Slår på skon ikväll trots att hovis kommer imorrn så kan jag rida en sväng, liten minivila fick hon tanten, gjorde hon nog bara gott 

Inför den här veckan har jag hittat bra motivation... uteritt på tisdag, vila onsdag, dressyr på torsdagkväll, vila fredag och sedan hitta på något både lördag och söndag. Vad gör hästen... joo trampar av sig sin vänstra framsko... och hittade den inte nu i mörkret.

Höger framsko sömmade vi om så den sitter stabilt och bra. Men för att hitta någon sko ute i hagen med djupsnö måste jag leta i dagsljus och det har jag inte möjlighet att göra förrän till helgen. Hade varit lätt som en plätt att slå på skon igen men inte då. Nu får hon stå istället och köpa ny sko+sula om jag inte hittar skojäääveln. Hovis kommer till veckan.

Lite lätt lagomt grinig... fasiken att jag inte hade hovslagarutrustningen med mig i söndags så hade man kunnat fixa det direkt.

Morr morr...

Åtminstone när hyffsat tung snö landar på alla mindre veka träd som inte riktigt orkar att hålla upp all tyngd och viker sig fint över vägarna!   Johans förra medryttare Sandra hängde med ut på tur idag och vi tyckte vi skulle rida en längre tur via Åskogen och ut emot Staffans träningsväg och det går en ganska bred och fin skogsväg där mellan meeeen ingen annan i detta samhälle rider väl där, åtminstone inte vintertid, folk blir som ganska osynliga här under vintern må jag säga... men vi gav oss ut. Jag barbacka på superpigg tant eftersom min dressyrsadel har frusit fast inne i 850'n bagage och så Sandra på en minst lika pigg farbror Johan. 

Gick bra till en början där en skogsmaskin hade kört tidigare innan all denna senaste snö som fallit hade kommit. Ännu längre upp på berget så hade dom vänt. Hade hoppat av Jollan då det blev fler och fler träd som hängde för lågt för att rida under och det gick bra att plumsa sig fram i snön. Där de hade vänt så gick snön nästan upp till höften på mig men fram kom vi tills vi fick ge upp... Kom till en VÄGG av träd som jag kämpade mig genom själv för att se hur det såg ut sista biten över berget, skrattade bara när jag såg vad som väntade mig på andra sidan, ett hav av träd   nä det var bara för mycket att ta sig genom i den snömängden.

Men hästarna hade fått sig ett ordentligt pass och när vi vände hemåt var de hysteriskt pigga i sina gamla kroppar! Johan började försöka hoppa över varje lite gren som fanns och tog en galopp också. När vi väl kom ut på den plogade skogsvägen där de håller på att avverka stod min på stället och hoppade i galopp ett tag och jag blev rakt av förvånad när JOHAN gjorde detsamma   en häst som inte ens kan takta liksom, haha söööt

Men då jag satt barbacka på en pigg tant hade jag ingen lust att släppa iväg djuren, Johan kan inte det där med att galoppera lugnt och fint vägen fram vintertid, det ska vara fullt ös medvetslös!

Gick hem istället och gick ut på sommarbetet och lät Johan ta några repor i magdjup snö, såg väldigt nöjd ut han. T.om jag vågade ta första barbackagaloppen på tanten då

1 - det var inhägnat område då stolp och tråd är kvar

2 - syster stod vid utgången

3 - det var extremt mycket snö och därmed mjuk att ramla av i

Men jag överlevde och stolt över mig själv! Fick mig bara en känga när hon tvärbröt från galoppen till trav och nästan tvärnit... tant har hög och vass manke... det kände jag allt     tack å lov hade jag schabrak & 2 paddar medan vi red men tog bort dom innan galoppen då de hade börjat glida bakåt.

Konstaterade i stallet att jag måste sömma om hon på framskorna, lite glappt där efter all snöridning!

En lindrig trädvägg som vi tog oss genom och fortfarande ganska lagomt med snö

Virrvarv av träd! Sandra plockar bort lite snö som landade lämpligt i nacken   

Det här är livet! Dessutom var lilla Driva med hela turen, grymt imponerad av hur en hund bara orkar med såna där mängder med snö men rasen Spinone är gjord för tuffa terränger och hon tar sig fram alldeles utmärkt i snö med sina enorma och breda tassar. Hon var inte direkt tagen av den motioneringen men hon blev lite trött faktiskt när vi väl kom hem, vid 15.00 tiden landade hon på dynan, där ligger hon fortfarande i skrivande stund och myser. Dock ska vi snart till stallet och ta in Jollan och Tintin som står ute och mumsar hö fortfarande =)

Tanthäst in action   från den 16:e januari

Hamnat i en liten mental svacka som jag ska ta mig ur snarast möjligast. Kroppen har sagt ifrån från början av förra veckan och att jag bara var ledig under söndagen gjorde inte saken bättre men nu laddar vi för en helt ledig helg, bara fredagen imorrn kvar    då blir det hästeri hela helgen jävlarimej!  

Jollan var med på en hoppträning med Amanda för Mattias Jönsson, småhinder och en bra övning för en tant som gärna gasar. Jag filmade men Amanda har filerna så ska se om ja kan få över dom till min dator framöver   

Imorrn ska vi även se om jag orkar mig ut på en sväng, vi har fått massor av ny härlig snö som vi vill roa oss i!

Det finns bara en Johan, världens bästa Johan Briljant <3

Som tycker han är snyggast

Finaste hästarna. Jollan, jag, Johan och Tina på väg in från hagen i Björås

Johan tokar sig lite vid framhoppningen, där hade jag långt hår minsann!

... är att man får se så mycket skit. 2 bilder från dressyrtävling... som exempel

Hittade åt några gamla hästbilder ur arkivet, de med Tina är tagen 2006 och den med Johan är nog tagen 2005. Huvudbilden på Tina får vara med bara för att den är så härlig, typiskt hon   - Ge mig maaaaat fooooort!