Idag har jag invigt shortsen, jisses så varmt och skönt vi har haft det!

Fortfarande oförändrat med tant. Hon stakar sig fram i hagen och verkar ha lite ondare idag. De fick stå inne ett tag i stallet då Pernilla slog på Tina sina sommarskor och hon har ingen ro att stå på hoven, står och trampar med bakhovarna och skrapar med den onda mellanåt. Det riktigt skär i hjärtat att se hon ha ont.  Men på måndag ringer jag hovis och frågar om han kan komma ut snarast möjligast så får han kolla på tant och sko Johan. Sko Jollan går inte som det är nu för hon vill inte stödja på bara det frambenet såklart. Jag hoppas innerligt att han kan hitta en hovböld när han kommer och kan lätta på trycket där och samtidigt sko om henne.

Det är önskan... men jag förbereder mig faktiskt på det värsta, lika bra det för annars kommer jag bara att bli så jäkla ledsen om han inte hittar något. Det har jag lärt mig här i livet - tro inte att det blir bra förrän det verkligen sker.

Pernilla drog av hon skon igen på vänster fram iaf. Jag vill inbilla mig att om det är en böld så ska den mogna på sig fortare om hon använder hoven ordentligt. Mer eller mindre halt blev hon inte trots att jag slog på skon så.

Suck igen...