Får inte över några mobilbilder från dagen just nu tyvärr men det är ändå inga bilder från passet. Igår lånade jag en barbackagjord då vi "bara" skulle ut och skritta på berget i sällskap av Johan och hans medryttare Sandra.

Tantskrället var så in i bomben pigg så när vi väl kom upp så fick hon trava och travade gjorde hon. Till min lycka hade de skottat nästan hela vägen upp så det var perfekt underlag där det annars är så stenigt och knöligt sommartid. När vi väl var uppe så var tant nöjd! Lite glad blir jag också att hon faktiskt känns bättre på bett nu än på hacket! Upplevde hon allmänt klängig och nonchalant på hacket.

Chansade idag att slänga på gjorden igen och rida barbacka och ta pelhambettet med 2 tyglar och rida ner till hallen för ett litet dressyrpass innan hon får vila över helgen då jag ska jobba på travskolan. Fortsatte att jobba med att hon inte skulle trycka emot innerskänkeln samtidigt som hon följer innerhanden - samsidiga hjälperna - just för att lära henne vad jag vill och nu efter 2 pass så gick det mycket bättre i skritten! Kändes mjuk och trevlig och framförallt avslappnad. Högervarvet var lite tjorvigare men det gick! Lite öppnor i skritt och mycket krumelurer, flytta lite för skänkeln och travövergångar, allt gick som en dans!

När vi väl började gå hemåt började hon i vanlig ordning med sina små påhitt. Skritten försvinner ur gångartsregistret och hon blir allmänt tittig och får massor av energi! Hon övertolkar alla mina obefintliga hjälper (hon är duktig att hitta på) och vill verkligen få en uppgift. Det är bara lite svårt att ge henne en uppgift för ALLT betyder framåt/byt gångart till en högre när hon blir såhär  

I början av långa backen hem stod hon och trampade och tyckte att nu är det nog men att fjanta runt i långsam gångart så hon fick trava, bära eller brista! Min häst är ingen jättebekväm pålle att sitta på, det rör sig! Men hade ju stigbyglar ut i fall att... Döm till min förvåning när hästen gick en fantastiskt stadig form, ryggen var upphöjd och hon blev gudomlig att sitta på.

Därifrån kunde jag göra allt på de 1,5 km vi hade hem - öka traven, normal arbetstrav, samlad trav, nästan trav på stället och allt i en stadig form, klockren travtakt och härligt energiska bakben, hon bara rann på och såg så stolt och nöjd ut och jättefin i munnen.

Det där är min häst, äntligen hittade vi varandra för ett kort men underbart ögonblick   

Jag tänkte beskriva dagens ridtur men vet ni vad.... jag ska bara sitta och suga på den här karamellen ett tag för jag svävar som på moln just nu! Hugaligen vilken häst!