Eller ja nästan men det känns i princip som så. Släppte ut de 6 djuren hemma vid 7 innan de numera 12 hästarna på jobbet skulle ut och få rent. Inte tränat någon häst alls idag, känna lite skumt men fick mycket annat gjort istället som har legat efter. Har 2 nya projekt på jobbet, en mycket ängslig och blyg 2-årig kbl valack och en 10-månaders varmblodshingst som ska ridas in. Egentligen inte mycket hanterad tydligen men fruktansvärt trygg i sig själv, verkad en gång, fastbunden en gång. Han satt fast i linorna idag när jag mockade hans box och fick lyfta fötter utan problem, riktigt fin modell men mammig! Han släpptes ihop med 2-års kallblodsstoet när han kom till oss eftersom de hade samma ägare och nu går han och snuttar på hennes spenar! Och snälla lilla damen hon är alldeles lyrisk över sin nyfunna väldigt stora bäbis och går hack i häl och bjuder in honom att "dia" och är så oerhört puttinuttig, det var som meningen att han skulle sätta lite respekt i honom då han behöver en uppfostrare... ja tjena   nä det blir kompisbyte till den blyga valacken istället så han får en kompis som kan göra lite mer lycklig häst av kallblodet förhoppningsvis.

Efter jobbet var det raka vägen hem och sedan dess har jag inte gjort nånting alls förutom att gjort middag. Känner mig alldeles harmonisk, stallet gjorde jag på morgonen och A tar in dom. Hallå förtjänar jag all denna dö-tid??  

Hittade lite bilder som ger lite minnen. Ska ta och lägga mig och sova lite, gubben for på jobbet för ett nattskift så att sitta uppe känns inte så meningsfullt, hunden åkte hem till mitt x idag också så jag lägger mig innan jag börjar prata med mig själv   ladda för en ny arbetsdag och dressyr med tanten på kvällen!

Världens vackraste Johan, 2008 är bilden tagen om jag inte minns helt fel, en härlig höstdag med kungen själv på extra bra humör!

Jag och Johan vinner våran första hubertusjakt, tog en till seger året därefter

Fnisshetsfaktorn är hög! Från min skoltid när jag hade ridning som extrakurs i gymnasiet. Hoppar den gamle räven Bessman (f.89, Furioso III 525 - Hertigen 505) på en träning för en tysk instruktör som jobbade på skolan. Herrn lever än och har hälsan, hästen alltså

Prinsen och jag när han var i toppform. 5 månader tidigare var han sjukligt fet och helt otränad. Tänk vad en massa skritt i naturen gör underverk! Prinsen och jag hade en tidigare historia också då han var lite av en problemhäst som bockade av sina ryttare mest hela tiden och var allmänt dryg hanteringsmässigt. Red till honom hos förra ägaren innan han såldes till min kompis där han stod fram till sin död, hela 5 år sedan han gick bort nu i tarmvred, 23:e januari, tänker ofta på honom fortfarande.... en mycket speciell häst

Prince Best

f.90 d.07, Dävert 1722 - Bestmin (NO)

50% nsv bruks/50% kbl travare

Haha Jollan har mord i blicken! Hade bara haft hon en månad eller två på bilden och ja hon HATADE verkligen Pernilla som springer med hon på bilden och länge dessutom! Det gick som tur var över med tiden, vet inte riktigt vad hon fick för sig   

Avslutar med en bild från december 2006, här hade jag haft hon ca 1 månad och vi tränade bara på att sitta upp och av med sadeln. Red hon för första gången lite i paddocken just vid det här tillfället. Lite annan häst än vad hon är idag