För jag har hoppat med min häst! Haha kan nog räkna på en hand hur många gånger det har hänt, åtminstone på såna där färgglada hinder. Ganska konstigt ändå, är i grund och botten en hoppryttare (vilket man nog inte kan tro) och har ridigt mycket tok och styrt på i princip allt   

Men efter en jättevurpa på ett halvblod blev jag skitskraj någon månad efter händelsen. Vågade knappt styra på 50 cm med Johan. Det har gått över lite men över 80 cm styr jag då inte på frivilligt. Johan är ingen höjdhoppare han heller så han vill hålla sig på den höjden och det går fint. Har lyckats kravla mig över 105 på en riktig klippa, var bra för självförtroendet. Men modigare har jag blivit   Jollan tycker jag är lite knepig, hon liksom är framåt men väl emot hindret svajar hon lite, förmodligen för att hon har lite svårt att taxera och då blir jag osäker men det var så lågt så det bara var att skutta över. Kunde t.om öva på att galoppera före och efter hinder åt olika håll, landade rätt några gånger, jodå jag är nöjd!

Hästen var dessutom hysteriskt fin både före och efter själva hoppningen. Otroligt ridbar och lyhörd! Tyvärr ingen film, hade inga batterier till filmkameran.