I Tisdags var vi på återbesök. Han är ett av hans topp 10 svåraste fall av denna åkomma men ingenting är omöjligt. Han har förbättrat sin gång rent taktmässigt och är mer avslappnad. Skötte sig exemplariskt på alla sätt, både i transport och på plats!

Ombehandlad och nu är det upp till hästen och mig att försöka reda ut det här. Nu har han fått vila helt sedan tisdagen men på lördag är det meningen att han ska skritta igång igen som handhäst någon vecka innan han får börja köras i skritt själv. Efter ett tag får vi börja träna som "normalt" men vi ska undvika trav. Skritt och galopp är det som gäller, longering och dressyr, gärna bomarbete.

Imorgon kommer fysioterapeuten och går genom alla 3 hästar. Ska bli intressant! :-)

Trött Blåyge, under behandling.

Rehab pågår. Återbesök på tisdag!

Kl 08.15 åkte vi hemifrån till PH Vet i Timrå med Blåyge. Har haft honom inne på klinik vid 2 gånger tidigare under 2 år för hältutredning och några fel har aldrig hittats förutom ömma knän bak första gången och 2-gradigt halt på ett framknä vid andra gången.

Men frågan jag alltid har haft, vart kommer hältan från? Ingen hittade något muskulärt. Har hört mycket gott om PH Vet och var värt ett försök att både kolla upp honom för eventuell försäljning som jag var inne på och kanske för att räta ut lite frågetecken.

Sjukdomshistorian hade jag skickat in i förväg och efter lite prat med veterinären så ville han se honom skritta och han fick direkt bekräftelse på vad han misstänkte redan när han bara såg honom i skritt bakifrån 1 gång. Det här har även jag sett... en rörelseavvikelse som syns i skritt men inte trav. Som syns genom att han skjuter upp sig på högersidan i endast skritt. Illustrerar på en gammal bild.

Därefter fick han gå upp på löpbandet och visa upp sig i både skritt och trav där han även kunde lokalisera störningen till trav genom att han skjuter ut bakdelen åt höger och är orörlig i bäcken/ryggslut. Också nånting jag har noterat sedan jag lärde känna honom som 3-åring. Han har väldigt gärna varit helt still i sin rygg och istället töltat/passat. Dock har han lärt sig att skritta hemma hos mig och fått igång aktivitetet bra mycket än från början men har ändå sett en viss stelhet, även om han inte var stel som i stel utan, osmidig? Han är rörlig genom hela kroppen men energin stannar innan länden.

Jag har ständigt påpekat för veterinärerna tidigare att felet sitter där bak nånstans, vad har jag inte kunnat sätta fingret på men inte fått någon vidare respons mer än att han har sprutats nånstans. Enda ledtråden är väl den ömhet han har haft runt höfterna som har suttit djupt i flera lager och varit kort i sitt baksteg bakåt, ömma ljumskar.

Vad själva åkomman heter vet jag inte, jag är inte så påläst gällande ämnet om det rör som i SI-leden eller något djupare. Lille herrn fick iaf lugnande och lokalbedövad uppe på länden och i en lårmuskel på höger sida som var ansträngd. Sen skulle han komma ner till själva källan till problemet och då med hjälp av de längsta kanylerna jag någonsin sett! Undra om 10 cm räcker i jämnförelse!!! In och ner snett bakom sista tornutskottet till muskelområdet där nere. Han har nog en inflammation i ett område med ca 5 cm i omkrets rakt ner framför bäckenet. En inflammation som han förmodligen har dragit med sedan han började sluta fungera som tidig 3-åring. Orsaken till detta kan vara för tidigt tagen, ramlat omkull, brallat och dragit på sig en sträckning där inne som orsakat detta problem, en inflammation han aldrig lyckades häva själv som därefter blev "kronisk" för kroppen att få bort själv. En inflammation som innebär att musklerna krampar och drar ihop sig. Det gör ont. Ett parti som ska jobba för att bakbenen ska få ut alla kraft hästen generarar för att ta sig framåt. Eftersom han var mer öm på höger sida är det nog inte så konstigt att han inte har fixat att trava i vänster varv där höger bakben får jobba mer och måste ta en längre väg utåt kurvan, där han har haft som mest känning redan sedan som 3-åring som sagt. Därav hans ovilja att aktivera länd och bäcken vid arbete. Även hans tjurigheter när det kom till att vinkla om sitt bäcken vid longering, speciellt i höger varv när höger bakben kommer längre inunder och mer vikt hamnar när han började komma till rätt arbete.

Massage dagligen och stretchövningar för att hjälpa honom att komma loss nu medan medicineringen verkar. Hjälpa honom att känna att det börjar göra mindre ont, förhoppningsvis hjälper det här. Nu blir det bara skritt för hand/handhäst och sedan längre skritturer för vagn efter återbesök. Han får en behandling till så vi har garderat oss. Så nu hoppas vi att det här hjälper. Ett lurigt problem som jag hoppas nu ska bli åtgärdat för hans framtids skull. Oavsett om han inte blir någon travhäst ska han få ett friskt och långt liv som han förtjänar!

Hjälper det ska vi börja se resultat redan efter några veckor med ett ändrat rörelsemönster :-)

Blåyge har för övrigt stått så duktigt på transporten både ner och upp från Timrå, de ni! :-) Han är så otroligt duktig att gå in i släpet nu också, jag lägger grimskaftet över halsen och skickar in honom. Precis som det ska vara när man lastar häst! Får faktiskt erkänna att det var lite skönt när han var så groggy, lugnare har vi väl aldrig haft det ;) Kvicknade till lagom till att vi skulle åka, var lite dåsig tills han kom ut i friska luften. Älsklingspojken där.

Veterinären tyckte för övrigt att vi hade en sund och trevlig inställning till hur man tränar travhäst. Mångsidigt och en häst i egen balans som bär sig själv. Passade även på att vaccinera när vi ändå var på plats.

Ja, då laddar vi om för återbesök den 25:e och den 28:e kommer det 2 st enligt utsago riktigt duktiga personer från Kungsbrogården ( http://www.kungsborgsgard.se/fysioterapi,-massage,-laser-12842713 ) och ska ta en titt på pensionärerna i stallet. Får rådfråga veterinären vid återbesök hur pass hastigt Blåyge kan få sig en genomgång efter nästa behandling. Hade ju varit kanon om han också fick sig en överhalning.

Så här ser det ut här hemmavid. Efter flera veckor med regn, regn och åter regn och resultatet av detta = lera upp till knäna. Vaknade till snö, sol och -10 grader, vilken lättnad... får se om det håller i sig. Skulle bli varmare till helgen igen sägs det.

Hästarna fick vinterskor förra veckan med små broddar med liten iskärna i. Fortfarande mjukt i backen så de klarar sig bra på dom. Får byta till längre om det behövs.

Blåyge då, jo han är så fin på alla sätt. Var in till banan och han var klockren i bakvarv på alla sätt men när jag vänder till rätvarv blir det bara fel, han börjar flåsa, springer snett med halsen och skjuter ut högerbogen. Nånting står inte rätt till och jag blir tokig att inte kunna sätta fingret på det när han ärså fin i alla andra arbetspass. Har fått tid nere hos PH Vet i Timrå som är mer specialiserade på helheten och som vill hitta problemet istället för att bara spruta där hästarna är halt. Den 13:e åker vi dit jag och syster med den lilla blå. Det ska bli väldigt intressant faktiskt.

Han blev klippt häromdagen också. Han ser inte så pälsad ut men när väl maskinen får jobba så märker man hur tjock pälsen är! Han tyckte det var skönt i vanlig ordning. Går inte att träna honom med det där fluffet.

Han går bara för tryckvagnen just nu ute på turer ganska kravlöst. Det är så rovgivande att få sitta bakom den här hästen nu i över en timme och bara skritta. Han njuter lika mycket :-)

Hej och hå fullt upp. Är det inte det ena med den där Blåyge så är det något annat. Var in på banan och körde lite den 25:e september, riktigt fin i värmningen men i rätvarv så sprang han katastrofalt dåligt, vek hela halsen till vänster men hängde inte direkt på någon töm med ville inte alls ta något direkt stöd heller. När jag körde i bakvarv var han hur fin som helst.

2 dagar senare var vi lite busiga och var med på årets upplaga av Hubertusjakten bortanför Docksta. Herrn får en stor guldstjärna faktiskt i sitt uppförande, han tyckte det var helt OK att åka så pass långt i transporten utan en enda protest och stod som ett ljus innan alla 10 ekipage gav oss iväg i stormen. Han var lite laddad, förmodligen mest frustrerad över att vi var tvungen att skritta med så många andra hästar - ska vi inte springa fort??

Studsade lite med bakdelen, skuttade lite fram och ett evigt ruskande på huvudet, så förbannad att jag satt och bromsade lite lätt med ett jaktkandar vilket enligt honom är alldeles för skarpt, han har inget att säga till om nämligen. Jaktkandar är en rak stång med ställbar hävstång i form av en D-ring med fasta bettringar och kedja under hakan. Var för min egna säkerhets skull och det fungerade riktigt bra, hade bara en sur häst.

När vi väl kom upp i skogen och längst härliga skogs- och grusvägar så blev det mycket galopp och hoppa över naturhinder. Så nu är han officiellt inhoppad med ryttare "på riktigt". Som vanligt är han som en bergsget att sitta på, han går över precis allting utan att ens fundera på att tveka, på alla underlag och även med dåliga framkomlighet, över träbroar och över vattendrag.

En Hubertusjakt går ut på att man rider tillsammans en bit, blev väl ca 1 mil och var ute 1,5 nånting, fikar lite nånstans på mitten (där det även delas ut Jägermeister enligt tradition) och sedan rider man hemåt, där hemma väntade ett upplopp på en äng med en upphängd rävsvans i andra änden, hela turen rider man bakom en s.k Master som leder gruppen och denna får man inte rida om förrän h*n släpper iväg fältet och sen är det jakten på räven som gäller = fullt ös! Jag och gamle Johan har vunnit 2 av 3 gånger jag har varit iväg och hade vunnit med lilleman också om styrningen hade fungerat! *S* Först blev han så förvånad att han faktiskt fick ge sig iväg och sedan tog han inte högertygeln utan bet sig fast och ville inte styra åt det håll jag ville utan det blev en ganska vid väg åt vänster så vi missade räven, men först var vi ;) Men på så sätt blev det oerhört uppenbart att han är vass inne i munnen för inte brukar han nypa fast på det viset.

Vi har därefter tagit det lugnt med endast långa turer med tryckvagnen på ca 1 mil varje gång. Tandkontrollanten kommer på lördag för att åtgärda alla hästars munnar innan vi provar på något mer avancerat igen. Pigg och glad är lillfjanten. Bjuder på lite härliga höstbilder innan det här regnrusket drog över.

Hubertusjakt 27:e september

Hemma i hagen, 4:e oktober

Det svänger lite hit och dit. Åkte in till Dannero för att låta Stefan Edin köra en sväng för att se hur det låg till med en eventuell kval-form. Kände att jag behövde åka dit själv tillsammans med Pelle i lugn och ro då jag kände mig tillräckligt nervös över det hela. Han uppförde sig bra i stallet tyckte jag för att vara Blåyge, lite nervös-skitande men började inte skaka eller var odräglig.

Ut körde dom och det såg bra ut i joggen, smidig och fin som han alltid är numera men så fort han tog upp tempot lite såg jag direkt hur obekväm och spänd han blev. Tog inte ens ut steget ordentligt när han bara ökade på litegrann. Vad sjutton har jag felbedömt hästen så enormt? Han försökte köra ett jobb men han sprang på 3 ben, var jättespänd och såg allmänt bedrövlig ut.

Därför jag ville åka för mig själv om det skulle bli något sånt här. Kunde liksom inte förstå varför han var så katastrofalt dålig. Vi fick ett trevligt bemötande och vi funderade över lite annan balans och nytt försök onsdag 17:e kl 09.00 är jag på plats.

Åkte hem och jag har funderat och vänt in och ut på alla små detaljer. Terapi-tvättade transporten in- och utvändigt. Sov på saken. Daniela longerade honom dagen efter, så otroligt fin, spänstig och mjuk.

Och det slog mig... hallå Jonsson lyssna på din häst! Här har jag jobbat med en häst som inte har haft någon egen balans, en egen arbetsform och som inte har sprungit riktigt avslappnat. Här har han fått gå och provat att vingla på i lite högre tempon, kännt sig för och så började det fungera helt plötsligt. Och så trycker jag på honom en automatcheck då jag tyckte i min värld att han skulle få hjälp av den att få stöd istället för hans känsliga mun.

F frågade om jag ville göra sällskap på Dannero under lördagen för att jogga lite. Ja jag nappade, måste prova om min teori stämde. Hästkraken verkade tycka att hans frihet var alldeles fantastiskt för han var så otroligt pigg, han laddade, var löpsugen och nog jäklar har han travat ikväll! Lite orytmiskt stundtals för den stackars kusken satt där bakom med skräckblandad förtjusning, mest skräck om jag ska vara ärlig, haha. Han blev så ivrig och het att han balanserade där till galoppen och när han väl ställde sig tände han till om och om igen tills han inte lyssnade direkt på mina försök till att bromsa. Trots mina försök att lugna honom har jag aldrig kört så fort med honom som ikväll. Vi försöka få honom att lugna ner sig genom att jogga av dom i jogg men han är så jädrans bös och boxas med huvudet när jag bromsar. Han skiter fullständigt i vad han slår i huvudet dessutom, han har nockat syrrans sits på vagnen flera gånger utan att han reagerar... Han blir skitsur rent ut sagt när han inte får springa som han vill!

Vi fick jogga ett varv själv innan syster fick ta ett grimskaft och LEDA honom för att kunna skritta av honom, trött? Inte ett dugg, han såg knappt uppvärmd ut med en lysande full-i-fan blick! Hela han ville bara springa, helst utan en pilot som gav sjutton i att styra och ställa.

Men herrn var glad, han var pigg och fräsch i kroppen och vilade lugnt på ett bakben i taget inne i stallet, höjt huvudet och tittade nyfiket runtom sig. Alltså knäppa häst, det går inte att inte tycka om honom, även om han är som han är. Stökig på vägen hem dessutom, brukar han aldrig vara. Otålig, ivrig... nu står han i hage med sin nattpyjamas och en hög med hö, oförskämt nöjd såg han ut och jag har minst 1 dm längre armar.

På onsdag gör vi ett nytt försök... longering imorgon och vila på måndag. Kanske lite dressyr i skritt på tisdag bara för att.

Hur som haver, vi njuter av den underbara höstsolen som råder. Imorgon bär det av till Bergsåker med syster och god vän för att titta på fina unghästar och kanske fynda nånting på loppisen som ska vara samtidigt :-)

Sorry, mycket att göra, lite tid! Just nu försöker vi fixa klart allt på gården inför vintern. Har fått ordning gårdsplanen så jag numera har en longering/rid-volt bredvid stallet :-) Blåyge fick inviga den förra fredagen då Daniela longerade honom.

I måndags åkte jag ner till Kramfors med honom och klättrade i Latberget. Helt nytt ställe och så tog jag sidepullet, ett bettlöst träns som mer eller mindre är som en grimma men sitter åt mer runt huvudet och två ringar man har tyglarna i istället för bett. Han är så duktig min lille vän, 2 klättringar fick han göra, snacka om pulshöjande arbete. Bjuder på en liten film :-) I måndags har han varit hos mig i 2 år, tänk vad tiden går!

Idag ska jag ut och galoppera lite med pelham. Kanske man kan få till lite mer arbete än bara springa fort-fort!

Lördag får det bli tryckvagn och måndag... ja jag vet inte riktigt än. På onsdag ska vi in och köra tillsammans med sällskap igen och sen hoppas jag att vi kan få till ett banjobb i början av veckan efter det med riktig kusk för att se om han är redo på riktigt. Dannero har sista travdagen den 21:a tror jag att det var... kanske?

Blåyge är pigg och glad iaf och äntligen är magen borta, tror vi har sparat in någon sekund där i snabbhet ;)

Huff huff maxpuls i skritt!

Man ska aldrig sluta hoppas! Efter allt krångel och motgångar som varit med stoet vi har "lånat" för betäckning gjordes ett sista desperat försök men med Månprinsen A.M och idag konstaterades hon dräktig! Lycka! Hoppas hon behåller fostret nu bara :-)

Var ute på tur med blåyge tidigare i skogen, han var konstigt nog lite irriterad till en början men ville trava en kilometer självmant och efter det var det frid och fröjd igen, lustig häst :-P 1 timme var vi ute och skrittade i godan ro